The Wanderer

Jag ville göra ett nytt försök med att cykla Isälvsleden på MTB. Isälvsleden är en 60 km vandrings- och MTB-led mellan Vindeln och Åmsele i Västerbotten. Leden går genom ett mäktigt landskap format av inlandsisen för flera tusen år sedan. Området karaktäriseras av spektakulära rullstensåsar, dödisgropar, sanddyner och en turkosblå tjärn. Friluftsfrämjandet Vindeln underhåller leden med skyltar, dass, vindskydd och stugan vid Missutjärn. De tillhandahåller ved till vindskydden med tillhörande grillplatser. Tanken var denna gången att cykla mellan Hällnäs och Åmsele som benämns som den bästa delen av Isälvsleden för MTB. Jag skulle dela upp sträckorna över flera dagar eftersom jag skulle behöva cykla tur och retur på leden. Tänkte övernatta nära bilen.

Dag 1: Missutjärn-Sundkammen-Långträsk-Missutjärn 17 km

Körde bil från Luleå via Skellefteå och Hällnäs. Parkerade vid entrén till Ekopark Skatan och Valfrid Paulssonreservatet.

Cyklade mot Sundkammen och mötte en tältande barnfamilj vid södra delen av Djupsundssjön där det fanns dass och vindskydd. Mannen tipsade om att det fanns ett annat vindskydd högre upp med en längre badstrand som kan nås med bilen.

När jag kom upp på Sundkammens branter mötte jag en Göteborgare som skulle till Jokkmokk och hamnade på Isälvsleden på sin väg norrut. Han hade en kamera med lång lins runt halsen. Han skulle sen till Muddus Nationalpark vilket jag varmt rekommenderade honom.

Cyklade till slutet på den mäktiga Sundkammen med sin spetsiga kam och branter sluttande ner i sjön och tittade på båten till roddleden och det stilla vattnet. Ett kärt återbesök.

Cyklade tillbaka och valde nu rundslingan Långtjärnen tillbaka och hittade den bästa och absolut vackraste övernattningsplatsen. Den var belägen vid en lång fin sandstrand mot Östersjön och ovanför Långtjärnen. Fanns ett stort vindskydd, ved, grillplats och dass. Cyklade vidare på leden och kom upp på en grusväg med en parkeringsficka. Bestämde mig för att cykla grusvägen tillbaka till parkeringen och bilen.

Körde till parkeringsfickans nära Långtjärnen och bar ner den stora ryggsäcken med packning till denna pärla till rastplats. Hängde upp hängmattan med bästa utsikten. Blev första hängmattehänget sen påsk då jag frös rejält om fötterna. Nu var det varmt och skönt.

Åt rökt regnbåge på glutenfritt knäckebröd med smör på till middag. Tog mig sen en tvagning av lekamen och ett dopp i Östersjön. Efter det the, banan och jägarsnus.

Storlommen ljöd med sitt klagande läte en bit bort på Östersjön. Fiskar plaskade i det stilla vattnet. Myggen surrade ovanför min skyddande kokong. Elden sprakade nedanför mig. Njöt av hängmattehänget.

Dag 2: Missutjärn-Hjukenåsarna-Missutjärn 30 km

Vaknade upp till hacke hackspetts knackande på ett träd och klev upp till en spegelblank Östersjön. Det uppblåsbara liggunderlaget låg vid ena sidan och de rullbara liggunderlagen låg på andra sidan av hängmattan. Fiskar vakade på det stilla vattnet. Lommens sorgsna läte ljöd högt och simmade målmedvetet över sjön.

Jag lagade grötfrukost och lyssnade till Max Frost låt Good Morning. Trollsländor hovrade över stranden. Njöt av en klarblå himmel och solens strålar som silade mellan de ståtliga tallarna. Stocken rök fortfarande i eldstaden.

Dagens tur skulle gå till Hällnäs och Hjukenåsarna. Jag körde bilen till entré Ekopark Skatan och startade min cykeltur mot Hällnäs.

Cyklade mot Missutjärn och vid vindskyddet där träffade jag tre vandrare som också sovit i hängmatta. En hade skadat sig i knät och de skulle avbryta. De hade dock nära från Umeå för att göra om turen. Passerade stugan jag rastade i förra gången jag cyklade här. Denna gången var vädret mycket vackrare. Ledde upp cykeln på den höga rullstensåsen.

Jag svängde av mot lerfallet där det ska bubbla upp lera ur marken. Slutet av leden gick inte att cykla och det behövs stövlar eller höga kängor för att ta sig dit så jag återvände till Isälvsleden.

Jag cyklade på stigar, gamla skogsvägar, grusvägar och passerade ängar, kalhyggen och tallhedar. Leden gick sen längs en kraftledning och sen en bit på landsvägen innan leden svängde in på Hjukenåsarnas Naturreservat.

Cyklade runt på de branta Hjukenåsarna. Fick ibland leda upp och ner cykeln för branterna. Detta var den mest fysiskt utmanade delen av turen. Den fina utsiktsplatsen skulle passa bra som övernattningsplats. Johanna Öhrling skriver om sin övernattning där i sin blogg. Cyklade sen tillbaka samma väg och passerade ett antal ryttare på häst.

Jag körde till Djupvik naturreservat som ligger vid Abbortjärnarna. Det var lite lurigt att hitta men jag lyckades till slut. Hittade en vacker rastplats vid leden och tjärnarna med ett fint vindskydd, eldstad och dass. Jag var trött efter den långa och tuffa cykelturen. Lunchen blev sen då klockan var 15:30. Blåste sen upp mitt liggunderlag och lade mig ute för att vila en stund.

Små fiskar vakade på tjärnen och de minimala vågrörelserna glittrade i solens motljus. Jag lade mig tidigt då jag var trött efter dagens övningar. Det blev övernattning i vindskydd denna natt och jag rymdes på bänken.

Dag 3: Abbortjärnarna-Juvikkammen-Aborrtjärnarna 17 km

Vaknade tidigt till kråkans kraxande och något som krafsade på vindskyddet. Krafsandet visade sig vara en ekorre som pilade upp i det intill liggande trädet. Hackspetten bearbetade högljutt en trädstam. Gjorde tidigt morgonbestyren för att snabbt komma iväg på leden med cykeln. Södra delen rekommenderas för MTB och norra delen för vandring. Jag ville cykla runt Aborrträsk.

Leden följde efter ett tag en grusväg som gick längs Aborrträsket och passerade genom byarna Flarken och Abborrträsk. Sen gick den upp på den mäktiga Juvikskammen som är en av de största och längsta sanddynerna i området med sin längd på 1900 meter och höjd på 15 meter. Efter det styrde jag in på delen av leden som rekommenderades för vandring. Leden gick över kalhyggen, myr och blöta partier. Det var en hel del rötter och sten på denna del av leden. Jag fick leda cykeln förbi vissa partier. Jag förstår att den inte rekommenderas för MTB cykling. Skulle inte cykla denna del igen.

Detta återseende var fantastiskt med vackra vyer samt rolig och utmanade cykling. Jag fick möjlighet att cykla nästan hela sträckan Hällnäs-Åmsele. Höjdpunkterna var Sundkammen, Hjukenåsarna och Juvikskammen. Ska du bara cykla en sträcka är Missutjärn-Sundkammen den mest spektakulära delen. Är ni flera i sällskapet med två bilar kan ni med fördel ställa bilarna vid väl valda delar av leden. Detta var ett kärt återbesök och hit återvänder jag gärna igen.