The Wanderer

Dag 1: Saltoluokta-Gähppo 16,3 km

Steg upp vid 5:30 och tänkte boka båtturen med M/S Langas som går mellan Kebnats och Saltoluokta. Det gick inte att boka. Var det månne fullbokat? Sen såg jag att en behöver boka minst tre dagar före. Hoppades att båten inte skulle vara full. Hade packat en god tid innan och gjorde sista justeringarna kvällen innan.

Jag hade gjort en viktminskning på ca 3 kg till 12,86 kg sen jag vandrade på Höga Kustenleden med sina 6 dagar och då hade jag en vikt på 15,9 kg med mat och gas. Jag hade bytt ut tält, ryggsäck, kokkärl och vindskydd, dunjacka, skalhandskar med liners istället för mina Tegera arbetshandskar. Bantat ner första hjälpen kitet. Köpte en mindre vattenrenare pga att den gamla läkte och som var något lättare. Tog inte med termosen men köpte en fin UCO mugg med 3,5 dl rymd och måttangivelser istället för Wildos vikmugg som jag tycker är för liten. Jag hade packat mat och gas för en 7 dagars vandring i Sarek Nationalpark på ca 105 km.

• Ryggsäck: Gammalt Osprey Aeter AG 80 2,3 kg och ny Granite Gear Crown VC 60 1080 gram som jag köpte på Blocket.
• Tält: gammalt MSR Hubba Hubba NX 2 1,7 kg och ny 3F UL Gear Lanshan PRO 1 860 gram.
• Kök: gammalt med kokkärl från Dollarstore, brännare Optimus Crux, Optimus vindskydd och titaniumsked 482 gram och nytt Toaks 750 ml titaniumkärl, samma Optimus Crux, Windfeather och titaniumsked 274 gram.
• Dunjacka: gammal Halti XL 480 gram och ny Forclaz Mens Hooded MT-100 XL 333 gram.
• Skor: gamla Lundhags Jaure high light och nya Altra Lone Peak 7 med fingersockar.

Började köra 6:30 för att hinna i god tid till båten 10:40. Lyssnade i bilen på Bert Sundströms sommarprat och en radiodokumentär om den långa jakten på Iggy Pop för en intervju. Stannade på OKQ8 i Jokkmokk för en varm kopp te. När jag kom till bryggan i Kebnats mötte jag ett yngre finskt som kört 70 mil från Finland och skulle vandra Saltoluokta till Kvikkjokk. Mannen rekommenderade mig Oulanka Nationalpark och den 70 km långa vandringsleden Karunkierros. Vi klev på båten. Langas var stilla och himlen molnig. Vi var få passagerare och det gick att betala biljetten med kort.

När jag kom till Saltoluokta fjällstation kl 11 frågade jag om de hade lunchservering men de skulle öppna för servering kl. 12. Jag bestämde mig för att starta min vandring istället och äta lunch på vägen. Åt en powerbar, fyllde på vatten i flaskorna och hällde i Bolero. Det började falla ett lätt svalkande regn ute men jag behövde inte ta på mig skalkläderna. Det var en riktigt tuff och svettig vandring upp så jag tog av jackan och vandrade i den kortärmade skjortan. Jag har en gång tidigare vandrat till Pietsjavre men då hade jag lagat egen mat där. Denna gången ville jag äta rökt fisk på caféet.

Jag mötte flera grupper vandrare som var på dagstur till Pietsjavre. Någon berättade att de hade kaffe, fisk och godis i caféet i där. Jag blev än mer sugen på rökt fisk. Kom till caféet som drivs av Siv och Apmut-Erik Kuoljok. Det visade sig att jag arbetat med Apmuts systerdotter. Det var redan fyra personer i cafékåtan. Jag beställde rökt röding, glödkaka och te. Det var riktigt gott och paret var trevliga. Jag fick betala sen med svisch när jag hade täckning. De berättade att Adolf Lundin med familj hade varit på besök till Pietsjavre och Apmut hade guidat Adolf upp på toppen av Slugga. Apmut berättade att det fanns en båt med snöre som en kan dra sig över utloppet till Pietsjavre. Han sa också att gick att gå ovanför inloppet där det inte var så djupt. Han rekommenderade mig också att ta höjd efter vattenfallet och att gå rakt fram vid Slugga. Jag tackade för mig och startade min vandring mot sockertoppsberget Slugga.

Jag gick efter stranden och såg båten. Det kostade 20 kronor att använda båten men jag tänkte att det var dags att ta mitt första vad i mina trailrunningskor och fingersockar.

Vadade i knädjupt vatten som en båge ut mot sjön. Det fanns en stig på andra sidan som jag följde. Längst nere vid stranden fanns det två personer som jag hälsade på håll.

Stigen vek upp efter jåkhen. På ett ställe gick den mot jåhken. Jag letade ett lämpligt ställe att passera den över stenar. Stigen fortsatte sen ett tag på den andra sidan och försvann sen. Jag siktade mot de högre höjderna och då såg jag en man som var på väg ner. Han kom från Sarek och rekommenderade mig att vid Slugga gå rakt västerut och passera Sluggajåhkå för att sen ta höjd. Han hade genat och fått gå i blockterräng och vide. Jag fortsatte uppåt. Det var en riktigt brant stigning.

Högre upp var det lättare att gå uppe på kalfjället. Jag passerade en djup ravin med en jåhk långt där nere. Jag passerade många små jåhkar.

Kom in i ett blocklandskap och jag tänkte på när jag åkte skidor i Muddus Nationalpark med en tung ryggsäck och föll som en fura baklänges och låg som en sköldpadda på rygg. Plötsligt fastnar jag med höger fot mellan stenar och faller framstupa. Jag håller fram höger arm framför mig och tar emot fallet. Låg där och satt fortfarande fast i gaitern som satt fast i skon som satt fast mellan stenarna och jag hade svårt att komma lös. Skulle jag behöva trycka på nödsignalen och hittas i denna ställning? Till slut kom jag lös och skärrad satte mig på en sten. Jag tog av mig ryggsäcken och jackan och inspekterade skadorna. Jag hade fått två sår på smalbenen, på höger knä, höger underarm och två fingrar på högra handen. Jag hade plåstertejp och satte på de värsta såren.

Fortsatte sen min vandring och var mycket mer försiktig var jag satte fötterna. Jag siktade mot ett litet vattendrag bredvid Gähppo. Hittade flertalet gyllene mogna hjortron vid vattendraget som jag åt som en god förrätt.

Högre upp fanns det gräsiga partier. När jag passerade krönet på Gähppo såg jag lämpliga gräsplättar för tält.

Satte upp tältet och gick sen till två stenar och satte mig som passade som vindskydd när jag skulle laga mat. Det blev frystorkad pulled pork med ris och en kopp te i min nya fina vikbara mugg samt en par rutor mintchoklad till. Det började regna lite mer så jag packade ihop allt snabbt i ryggsäcken och bar den till absiden i tältet. Drog på mig balaklavan, understället och ett par torra fingersockar inför sänggåendet. Låg i tältet och skrev i dagboken. Det blåste av och till hårt så jag gick ut och satte stenar på tältpinnarna och sträckte på linorna. Tältet prasslade och fladdrade i vindbyarna. Jag tog dunjackan som var packad i sin egen ficka som kudde. Eftersom jag hade täckning svischade jag caféägarna i Pietsjavre för maten. Laddade telefonen. Skrev och skickade några sms. Det blev tidig sänggång eftersom det blev inte så mycket sömn förra natten och jag hade stigit upp redan 5. Det började blåsa rejält under natten så det fladdrade och lät i tältet. Jag gick ut och sträckte på linorna och lade stenar på tältpinnarna. Fick kliva upp flera gånger för att lufta blåsan. Natthimlen var mäktig.

Läs mer: Vandring i Sarek Nationalpark Del 2