Dag 2: Hjukensjökojan-Holmviken 12,2 km
Vaknade vid sjutiden och det regnade. Tände ett ljus och lagade frukost. Läste i den historiska boken och skrev i gästboken. Packade mina pinaler. Väderprognosen visade på att regnet skulle sluta på förmiddagen. Jag tog mig en gubblur i väntan på bättre väder. Vaknade kl. tio till soligt, svagare vind och molnen som skingrade sig. Sopade ur kojan och packade kanadensaren. Gled ut på vattnet igen med fint väder och i min kortärmade skjorta.
Kom sen till en till flottarkoja, Lillåkojan. Den har bäddar för 6-10 personer, kamin och två bord. Ute finns grillplats, vedbod och dass. Det fanns lite ved inne i kojan. Det stod i gästboken att två personer hade cyklat Hjukensjön runt. Det går en gammal skogsbilväg mellan denna kojan och Hjukensjökojan. Sen går det att cykla över hängbron. Intressant cykeltur.
Fortsatte min färd på den slingrande och ganska breda Lillån. Regnet började falla så jag drog på mig skalkläderna. Spännande att balansera stående i kanadensaren och dra på mig kläderna.
Paddlade vidare och såg en stuga, båt och en udde med en lämplig badstrand. När jag rundade udden såg jag ett vindskydd och grillplats av den typen som finns i detta område. Gick iland på en halkig och blöt strand. Stekte en enkel lunch i form av halloumi på stekhällen. Hade halloumin på formfranska med dijonsenap och rostad lök. Kokade tevatten och den sista gasen tog slut. Drack te och åt mintchoklad.
Paddlade över Holmsträsket och siktade på den västra sidan av av Skorvholmen vilket var rätt vägval. Landsteg på holmen vid ett vindskydd. Det var stenigt vid stranden.
Holmen var ganska kuperad. Det gick en stig söderut.
Utsikten vid den södra delen av holmen var fantastisk och hade passat till hängmattan med vy ut över sjön.
Fanns en sliten grillplats och en strand på den södra sidan som hade passat bättre att landstiga med kanadensare. Skorvholmen är väl värt ett besök och speciellt denna södra sida av holmen. Finns säkert mer att utforska på Skorvholmen.
Jag fortsatte min paddling norrut och kom in i Åman. När jag kom till utloppet av Yttre-Småträsket såg jag ett vindskydd och siktade mot stranden nedanför och tog fram haspelspöt. Kastade uppåt och det kändes som spinnaren fastnade i botten flera gånger. Sen högg en stor gädda som kämpade väl. Jag fick upp den tillslut och gick iland med den.
Jag fileade gäddan vid det lite slitna vindskyddet och satte den i en plastpåse. Jag hade fått gäddfrossa då det nog var den största gädda jag fått. Det fanns en stig markerad på kartan och jag följde den till en makalös strand och med ett stort vindskydd. Jag bestämde mig för paddla dit. Gick tillbaka till kanadensaren och fiskade lite till. En ännu starkare gädda högg på spinnaren. Den kämpade som tusan. Jag fick upp den i kanadensaren och den var så stark då den nästan studsade ut ur kanoten. Jag insåg att jag skulle inte hinna äta upp två gäddor så den ännu större gäddan fick åter friheten.
Paddlade till det där andra vindskyddet och paradisstranden.
Vandrade ut till Kalvudden innan middag. Det gick ut en stig och jag kom nästan fram längst ut. Gick tillbaka efter stranden. Det stod tre husvagnar vid sandstranden och det såg ut som att de boende inte var långt borta. Det fanns kastspön i båten, filt på en tvättlina och cyklop och snorklar på stranden.
Började steka på gäddfiléerna i smör och strödde över vitpeppar och salt. Åt den varma gäddan på hårdbröd med smör som smälte. Det var gott och mycket mat med en gäddfilé. Den andra filéen sparade jag till nästa frukost.
Det började rulla in fordon till husvagnarna bredvid, en bil med husvagn, 2-3 bilar. Barn klev ut i vattnet och badade på flytring, en man och ett barn åkte ut med motorbåten för fiske. Jag tog mig några svalkande dopp i sjön. Solstolar kom ut på stranden med människor. Jag hade tänkt övernatta precis bredvid vindskyddet men när country- och dansbandsmusiken kom igång packade jag ihop och paddlade till den norra delen av sjön.
Hängde upp hängmattan nära vindskyddet på Holmviken. Det jag inte tänkte på var att ljud färdas lätt över vatten så musiken hördes lika bra 1,8 km bort. Bland de sista bra låtarna som jag hörde innan jag vaggades till sömn var Neil Youngs Heart of gold.
Läs mer:
The Wanderer 
Lämna en kommentar